Låst blogg

Jag och Blogger är inte helt överens om hur man gör när man har en blogg öppen enbart för inbjudna läsare. Vill du kunna läsa bloggen "Sorgen efter Aron", skicka ett mail till ingefrid@gmail.com så får du en inbjudan.

Barnvagnspromenad

Helst vill hon gå själv, vilket innebär gå två steg fram och tre tillbaka. I nödfall kan hon tänka sig att åka... i varukorgen.

Allmänt trist

En massa snö, IGEN! Och vi som hade tänkt åka till Eskilstuna :(

Lill-Skrutt gråter, trillar ner från stolen och vill bara se Bompa.

Oflyt i karriären

Äldsta dottern filosoferar över Bolibompa-Sara: "Hon har ju varit med länge i Bolibompa nu, ända sedan jag var liten. Hon kom inte längre än så".


- Posted using BlogPress from my iPhone

Ny blogg

Jag har plockat bort alla inlägg som handlar om Aron, och lagt dem i en särskild blogg istället. Kolla profilen eller gå direkt dit här.

Vad vi ger

Jag läste ännu en artikel om den gravida Birgitta Ohlssons vara eller inte vara i EU-parlamentet. Eva Sternberg skriver om hur hon inte uppmuntrat sina döttrar att jaga höga chefsposter, och andemeningen är att det var för döttrarnas bästa. Att kvinnor mår bäst i hemmet och att vi inte ska tävla med männen på männens villkor. Hon skriver också om hur hennes mor gjorde tvärtemot, och säkerligen gjorde hon det för att hon tyckte att hon gav det bästa hon kunde.

Det fick mig att börja fundera på vad man som kvinna vill ge sina döttrar. Vad är det dyrbaraste vi vill ge våra till våra döttrar, och söner? Vad vill vi att de ska vara glada att vi gjorde för dem, att vi gav dem?

Är det ett trevligt hem, saft och bullar, pyssel och lästa sagor? Är det att man gör karriär och är ett bra föredöme? Är det att uppmuntra till studier? Är det att finnas där i vardagen de första åren? Är det att barnet ska ha lika fina kläder och saker som klasskamraterna, att man kunna åka på utlandssemester?

Oftast speglar väl önskningarna hur man själv hade det som barn. Antingen ska ens barn få det likadant som man själv hade det, eller så vill man göra precis tvärtemot. Som med det mesta i livet!

Nu skulle jag vilja ha lite feed back, ni som är mödrar eller vill bli det. Vad är det värdefullaste ni vill ge/ger era barn och varför? Skiljer sig era önskningar från era mäns och varför?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Den fanatiska ärtälskaren

Den lilla är i vardagsrummet. I köket öppnar pappa frysen. Det blir med ens full fart på barnet, hon springer tjutande som en siren till köket. Hon vill ju ha ärtor! Grön glass, i bekväma plockmatsportioner, vad mer kan man begära liksom. Det slutar med att pappan och jag dricker kaffe och äter kaka medans barnet njuter av en skål ärtor. Alla nöjda med sitt!


- Posted using BlogPress from my iPhone