Förberedelser

Tvätt, tvätt och tvätt. Undras varför jag alltid kommer på att göra det i sista stund innan vi ska resa bort? Nu är tvättrummet alldeles fuktigt av all tvätt som hänger på tork där, och det trots att torktumlaren går oavbrutet också. Sedan ska det packas också, suck och dubbelsuck. Tur att de stora barnen packar själva nu i alla fall, även om jag måste skriva packlistor åt dem. Nåväl, det SKA bli roligt att komma iväg, visst ska det det. När man väl sitter i bilen och glider iväg är allt förlåtet.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Promenadsugen?

Hon har dragit fram vagnen till dörren och nu sliter hon och drar i sina tofflor. OKEY DÅ JAG FATTAR VINKEN!


- Posted using BlogPress from my iPhone

A shot in the dark

Nu har ungen legat i sängen i snart en timme utan att somna. Ledsen är hon inte! Men hon känner uppenbarligen inte för att sova.

Man skulle ju vilja se vad hon gör, för det låter som om hon fått tag i något hårt som hon bankar på väggen med. Klättra ur sängen verkar hon ännu inte ha fattat att man kan göra, eller så tycker hon att det ändå är rätt trivsamt där i halvmörkret. Täcket finns ju där, och vovven och filten och den där hårda okända saken som kan bankas i väggen och ge ett festligt ljud. Det är väl bara Bompa som fattas...

Vaddå ombonat

Det sägs att barn vill ha det ombonat när de sover. Det känner den lilla visst inte till, i alla fall inte idag. När jag gick in i hennes rum ikväll för att lägga henne tillrätta, fann jag ungen på mage i spjälsängen. Inget mer fanns där. Hon har mycket noggrant kastat ut allt i sängen, dvs två kuddar, ett täcke, två filtar, ett gosedjur och en gosetrasa. Dessutom puttat ut sängen så långt hon kunde åt båda håll.

Man får väl vara glad att hon sparade underlakanet den här gången.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Dåligt väder

Av två vuxna i familjen säger den ene (på tal om regnet utanför) att "det finns inget dåligt väder!" och den andre kontrar muttrande "bara tråkiga kläder". Vem sa vad?



- Posted using BlogPress from my iPhone

Utvecklingssamtal!

Idag: Äldsta dotterns utvecklingssamtal. Genom åren har jag lärt mig att hata de här samtalen, det har brukat pendla mellan stor katastrof och lite mindre katastrof. Såhär har omdömen brukat låta: Ungen slåss, rymmer från skolan, river sönder böcker, vägrar skriva, är uppkäftig mot lärare, kommer försent, kommer inte alls osv osv i all oändlighet.

Sedan dottern börjat på sin nya skola låter det istället såhär: Dottern är något av en mönsterelev, även om hon fortfarande har lite svårt med social interaktion. Hon når upp till eller överträffar målen i alla ämnen. Omdömet i matematik kan jag inte låta bli att citera: "E continues to be a wonderful student. She seems to have an endless supply of positive attitude, she is motivated, active and does well on assignments, often asking for more challenging work. It truly brightens my day to have her in the class."

"Hon lyser upp min dag", säger hennes mattelärare, hon lyser upp min dag. Vilken skillnad mot hennes förra s.k. lärare som tyckte att hon hade "lite svårt med matten"! Nu var det väl mer så att de hade det svårt med henne, de klarade inte av att sätta gränser och ge henne utmaning och det ville de inte erkänna. Nog ältat om det, hon kom ju därifrån och det är ju det viktigaste.

Jag läser hennes omdöme om och om igen och ögonen tåras. Det är som en dröm som besannats och jag upphör inte att glädjas över att hon fick en chans, äntligen.

P.S. Var bara tvungen att tillägga att näst äldsta dottern, som nyss fått reda på att hon också kommit in på skolan och ska börja till hösten, är taggad till tusen! Idag köpte hon "Good night Mr. Tom" på engelska och hon har även ställt om språket i mobilen till engelska, allt för att öva så mycket som möjligt!

Business business business

Bara MÅSTE dela med mig av Lillisens telefon-noja. Här har vi grabbat tag i självscannern och skrattar ett forcerat skratt, för att sedan prata länge och upptaget som en första klassens business-women.

Pappa!

Stolta föräldrar: Dottern säger både "mamma" och "pappa" nu. Kanske fånigt att förundra sig över det, men det är en speciell känsla när ens barn kan det. Det känns som att vi plötsligt kan kommunicera på ett annat sätt, som om banden knyts hårdare.

Igår när jag hängde tvätt var Lillis med. När jag hängde upp en av mellandotterns tröjor, säger hon "Hi-i!" och det var det ju. Inte lätt när ens närmaste har så konstiga namn, och äldsta storasyster som heter nästan som mamma.


- Posted using BlogPress from my iPhone

En kompis

Lillis förälskade sig svårt i gästande femåringen med det långa håret. "Vilken grej, en människa nästan i min egen storlek som man kan krama, sitta i knäet på och leda runt i huset" verkar hon ha tänkt. Så himla söta och aldrig hinner man fram i tid med kameran.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Svårt syntig

Läser Fredrik Strages recension av Kents vårturné. "Kents livekeyboardist Andreas Bovin, som står blickstilla bakom tangenterna i svarta kängor och svart backslick, ser mer synt ut än 10 Arvikafestivaler".

Ensamma hemma

Bara jag och Lillis hemma idag, maken är till Stockholm på något event. Ska bli spännande att se om han kommer hem med en ny bil åt oss!

Jag är fortfarande trött och Lillis verkar också lite lugnare än vanligt, så en stund framför TVn känns helt ok. Snart är det väl dags att gå ut, den lilla behöver sin utevistelse (och mamma också).

Dagen i övrigt bjuder på besök av en eller flera vänner, och ikväll kommer stortjejerna hem. De har varit på slalomläger med kyrkan sedan i söndags och åkt varje dag, så det blir nog bara att ge dem mat och stoppa dem i säng :)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Svintotussen

Lilla Svintotussen aka Agnes härjar fritt i köket medan mamman sitter vid datorn. Hittills på golvet finns: halvätna brödbitar, ficklampa, pappersnäsdukar, min kjol, ett Tupperwarelock, en visp, en tekanna, en matkniv (ej vass, andas ut), en diskborste osv osv osv. Och just det, en bit galltvål och en bit ulltvål. Fantastiskt pedagogiskt hem där barn får fritt utlopp för sin kreativitet.

Nu satsar hon stenhårt på att få igång diskmaskinen.

Apelsinnjutning

Njuter av blodapelsin tillsammans med Lillis. Hon varvar ätandet med "me, me, änni, änni!". Gissningsvis säger hon att hon vill ha mer, för hon tystnar när jag slitit mig från datorn och gett henne. Ute snöar det igen, klass 1-varning för Stockholm. Bilen måste skrotas. Ibland är det skönt att vila i den lilla världen.


- Posted using BlogPress from my iPhone