The Final Blogg-Inlägg Inför The Big Resa Till Landet Up North

Imorgon åker vi alltså till makens familj. Det ska bli roligt men jag är hyfsat nervös också. Första gången jag/vi kör husbil och så 56 mil på jungfrufärden. Nåväl, det går säkert bra. De stora flickorna är så förtjusta inför tanken på att sova i husbilen, fick de bestämma skulle vi nog vara ute en månad  :)

Det känns som att trots att det strular med A:s schema, är det alltid nån del som fungerar när nåt annat skiter sig. Nätterna har blivit så knasiga, nu vaknar hon efter bara 4-5 timmar och oftast mer än en gång per natt. Istället har dagarna funkat mycket bättre! Inget skrik alls idag, ett två timmars- och ett tretimmarssovpass. Mat var fjärde timme, inte oftare. Ett par gånger har jag t.o.m. fått väcka henne.

Spännande att se hur det blir på resan. På återseende om en vecka!

Långpannans förbannelse

Avslutade förra inlägget med att berätta om min och dotterns kakbak. Well, det blev en hel del kaka om man säger så. Receptet kom från "Långpannans lov" och vad jag inte tänkte på var att recepten i den bakboken är tänkta för ett helt kyrkkaffesällskap! Helt glatt struntade jag i varningssignalerna som "8 ägg, 12 dl socker" skickade ut. Resultatet är en hel långpanna kladdkaka och troligtvis 25 kgs viktuppgång, för att inte tala om all magknip  :(

Om det är kladdkakans fel eller inte, men idag har vi haft en dag med helt aviga tider. En liten tjej har fått för sig att vakna 02.30 på nätterna. Mindre lustigt tycker hennes mor, med tanke på att hon vaknade runt fyratiden så fint för bara några veckor sen. Inte så många timmars skillnad, men det gör mycket för sömnkvaliteten. 
Nästa gång vaknade hon 6.15 som vanligt, men sen började det gå snett. Istället för att somna vid åtta blev klockan över 9, och då först efter att jag henne en ny omgång mat. Klockan 11 vaknade hon och fick påfyllning och sen var hon vaken till 13.30. Mer mat vid16 och sen vid 18. 19.30 somnade hon, efter att ha skrikit en god stund innan hon fick i sig den sista omgången mat. Klassiskt kvällstrassel med andra ord. 

Nu är maken iväg och hämtar små scouter. Själv sitter jag här och idisslar kladdkaka.

Bebis på äventyr

Jaha, upphåll i bloggandet i flera dar, jag har nästan fått lite abstinens. Helgen tillbringades i Stockholm, eftersom min syster skulle göra sitt gesällprov och behövde hårmodeller. Självklart ställer då hela familjen upp, alla utom jag och Bebisen var modeller. 
Resa hela vägen till Stockholm och sen sova borta med en liten bebis kändes ganska nervöst, men det gick faktiskt väldigt bra. Först hade jag tänkt den gamla vanliga budgetvarianten med vandrarhem, men sen ångrade jag mig och vi bokade en natt på hotell istället. 
-Hur gick det då med mat- och sovrutinerna på resan, lyckades ni hålla dem?
Både ja och nej, det är ju svårt att hålla vakentiderna när man åker bil. Skakandet söver den piggaste bebis :)  Mattiderna var väl inte helt bra de heller, nån gång blev det två timmar istället för en mellan matningarna. Jag försökte att i vilket fall hålla ordning på hur många mål hon fick i sig per dag, hade hon fått fyra mål när hon somnat för kvällen kunde jag slappna av i vetskapen om att hon fått det hon behövde. Däremot blev det ju knasigt på kvällarna, både lördag (på hotellet) och söndag (när vi kommit hem) blev klockan 21-22 innan hon somnade. Man skulle ju kunna tro att när hon somnar senare skulle hon vakna senare, men det är snarare tvärtom. Lördag natt somnade hon 22 för att sedan vakna kl 2, 4 och 7.30. Mysigt värre  :(
Sammantaget blev det iaf klart godkänt, tiderna hölls inte helt men hon sov faktiskt minst två timmar mellan de flesta målen.

Promenadutmanad!

Idag har det varit ett riktigt ruskväder här. Trots detta har jag varit hurtig nog att promenera i nästan en timme. Jag känner mig lite utmanad av min vän som promenerar ibland flera gånger om dagen med sin son. Kan hon, så kan jag! :)

I övrigt har det varit en ok dag. Matat vid 6, 10 och 14 hittills idag, då det är jag jättenöjd med. Sovit har hon gjort i först två och sen tre timmar, och nu sover hon igen sen en knapp timme. Vaknar hon om en timme borde hon kunna somna för natten vid 20. Tänk om hon kunde sova 20-04 eller 05 sen, det vore så skönt. Får inte missa badet idag, det tror jag gör henne gott att få trötta ut sig med lite simtag  :)  Storasystrarna gör dessutom allt för att få hjälpa till, så det kan ju vara nåt att sätta dem i arbete med. 
Den yngre av dem har btw cyklat till affären för att panta flaskor och handla ägg och mjöl. Jag hade visst lovat att vi skulle baka idag!

Kolikbarn

Tänkte skriva ett inlägg om kolik, och blir antagligen kölhalad på kuppen.

Har man läst Barnaboken blir man lite allergisk så fort folk ska prata om kolik. Jag kan bli väldigt frustrerad ibland när jag tycker att jag kan se på andras bebisar att de är hungriga eller trötta och så envisas föräldrarna att bara bära runt på dem och beklaga sig för att deras barn är så besvärligt. "Stackars oss, barnet har kolik" får man höra. "Men lägg ungen att sova då" skulle man vilja säga ibland. Det är ju så känsligt med goda råd, det vet man ju själv. Tråkigt nog är det som att man inte får ta kommandot över sitt barn, man ska bara acceptera att man sitter fast i ett hav av hjälplöshet där barnet är nån slags diktator. Barnet? Det väntar på ledning från föräldern, barnet är det som verkligen svävar i ovisshet. 

För övrigt ska man bara acceptera att barnet vill äta varannan timme hela dygnet, man ska bara acceptera att en ettåring inte sover mer än 4 timmar i sträck. No offense till de som har det så, men varför bara acceptera? Klart att man kan misslyckas även om man verkigen har jobbat på en förändring, men då har man iaf försökt.

(Ok, nu har jag sagt det, so just shoot me)

Vilse i skogen

Egentligen borde jag inte skriva när jag är såhär trött, men jag känner att jag måste passa på. Imorgon kommer det att gå i ett och sen åker vi till Stockholm tidigt på lördag morgon. 

Vi har haft en bra dag idag, med några undantag. Dagen började lite dumt, Agnes vaknade vid 4 och ville bara ha ena bröstet. Efter ihärdigt och fruktlöst trugande lade jag tillbaka henne i spjälsängen med lampan tänd, tanken var att hon skulle ligga där och bli lite hungrig. Inget sånt hände, däremot somnade jag sittandes i sängen. Så bra man sover då, sittandes och lampan tänd och med ett jollrande barn intill! Eller inte. 
Nåväl, 6.15 vaknade vi iaf. Lyckades äta bra och hålla vakentiden två timmar. Nästa mål10.15 och vid den efterföljande sovstunden var det dags för dagens promenad. Jag hade repat mod efter gårdagens urfegande i elljusspåret och gick på'n igen! Lite väl energiskt kanske. Efter en timmes promenad var vi längre från hemmet än nånsin, och jag tvivlade på att vi skulle komma hem före midnatt. Just när jag kände mig som mest borttappad och funderade på vilket träd jag skulle krama, tog skogen slut och vi var i ett villaområde! Hurra, hurra  :)
Trött som jag var (och fortfarande vilse även om jag visste i vilket villaområde vi var) letade jag upp närmaste busshållplats och tog bussen hem. Pinsamt nog var jag bara två stopp hemifrån...

Resten av dagen blev lite stressig och knasig för lilla A. När vi kom hem blev det mat vid14 och sen fick jag stressa iväg till stan innan min kompis M kom på besök. Mycket besök på senaste tiden, och jag gillar't. 
Dumt nog somnade bebisen i bilen när vi for till stan, och sen sov hon inte sina två timmar som hon skulle. Redan efter en timme vaknade hon och sen blev det mat 17.30. Nu ligger hon i spjälsängen och funderar på om hon ska sova eller inte.

The Royal We

Vi (det kungliga vi), aka Bebisen har börjat med några nya och förtjusande vanor. För det första så har vi börjat somna på rygg i spjälsängen, no buffning, nothing... bara sömnig bebis som somnar där hon är. För det andra har så har Bebisen börjat somna i spjälsängen...
Nä, men skämt åsido. Jag är helt överlycklig över detta nya och fascinerande! Att hon sover i spjälsängen igen och inte bara i vagnen, och att hon inte behöver vagnas till sömns. Just nu ligger hon i vagnen och sover, jag bara lade henne på mage där och hon somnade så fint så fint  :D
Kanske har det med att göra att hon börjat intressera sig för den lilla mobilen som hänger ovanför spjälsängen. Hon kan ligga länge där och bara titta och titta. Igår kväll låg hon så i nästan en timme, och när hon började skrika gick jag bara in och vände henne på mage och sen somnade hon. Fina, lilla Bebisen!

Jag fick för övrigt sova en hel natt utan att väckas, även om det inte riktigt var meningen. Bebisen somnade inte förrän 22 igår kväll, och då blev ju även morgonen lite förskjuten. Kvart i sex vaknade hon, och då är det ju nästan dags att gå upp även för föräldrar. Efter att ha ätit från båda brösten (hurra!) somnade hon halv åtta och har sovit sen dess.