Tomten

Idag gjorde jag något ovanligt. Jag gick faktiskt inte och lade mig igen när barnen gått till skolan och A somnat om, utan klädde på mig och gick upp. Redan har jag plockat ur diskmaskinen och satt igång tvättmaskinen. Det blir inte lika mycket tvätt nu när vi inte använder lika mycket tygblöjor längre, så ibland slappar jag till och tvättar inte på kanske tre-fyra dagar. Det är inget fel på tygblöjorna, men vi har börjat använda engångs till natten. Inte för att tygisarna läcker utan för att lillan brukar klämma ur sig ganska så duktigt efter första målet på morgonen, och då finns det inget som håller emot, engångs eller tyg. Skillnaden är dock att engångs slänger man i soporna, ullbyxorna måste man stå och tvätta av för hand. Hur kul är det att stå och tvätta ur ett par bajsiga ullbyxor kl 06.52? Inte så roligt, kan jag tala om (för den som undrade).

Igår somnade A kl 20, sen vaknade hon vid 03 och fick mat, somnade om och sov till sju. Ja ja, sova hela natten, ja ja. Det finns på att-göra-listan. Först ska vi läsa på ordentligt, både jag och Mannen, sen ska vi kura. Inte för att det finns så fasligt mycket att kura, hon somnar så fint och vaknar bara en gång, men det måste ju göras. Börjar hon äta lite bättre nu så ska hon ju inte behöva vakna av hunger på natten heller. Ja ja, jag tjatar om samma saker hela tiden  :)

Igår sov lilla gumman middag i två hela timmar, så då fick jag tid för min nya lilla hobby: iPhoto! Jag roade mig kungligt med att sortera bilder i olika... mappar heter det inte i iPhoto, men ni förstår? Ansiktsigenkänningsfunktionen är farligt vanebildande, man vill bara sätta namn på en person till och en till och en till. Hittills har 13 personer fått namn, inklusive Tomten (misstänkt lik min far med lösskägg dock). 

Nähäpp, dags att äta lite frukost innan barnet ska väckas. 45 minuter går så fort.

Tätt intill dagarna

Dagarna passerar, en efter en. Pratade med en arbetskamrat häromdagen och jag inser hur fort den här tiden kommer att vara över. Tiden när varje timme var inrutad efter lillans behov, tiden när varje liten resa om så bara till bvc krävde timmar av förberedelse. Det känns svårt att tänka sig nu att det kommer en tid när hennes lilla kropp inte ständigt kommer att vara nära min, när jag inte ständigt lyssnar efter hennes andetag. En tid när jag inte längre behövs rent fysiskt för hennes överlevnad. Det känns lite sorgligt.

Vad jag definitivt inte kommer att sakna är de störda nätterna. Jag ska väl inte klaga egentligen, A har somnat 19.30 flera dagar nu och sovit till 04-05 på morgonen. Efter lite hjälp har hon somnat om och fått frukost vid sextiden. Efter det har både hon och jag varit så trötta att vi somnat om och sovit ett par timmar till. Hade det inte varit för att jag satt klockan på ringning, skulle vi nog sovit tre timmar också, men då blir resten av dagen så förskjuten. Tänk om jag kunde få i henne en portion gröt på kvällen! Då är jag övertygad om att hon skulle sova 12 timmar, lätt. Hon är ju så trött när hon vaknar, bara hon fått mat somnar hon med detsamma. Vi får väl se hur det bli i natt.

I övrigt har jag blivit riktigt duktig på att promenera. Inte för att jag egentligen har lust, men det är skönt att slippa kämpa med nattningen ibland. Inte för att bebisen är vidare svårsövd nu, men vissa dagar är det en kamp. Jämför det med att lägga barnet i vagnen, gå ett par steg och vips sover hon. Den enda striden är när kläderna ska på, det är hemskt! Tyvärr är det ju något som kvarstår många år, omdöpt till trots: "Jag VILL inte ta på mig och gå ut..."

Demo och SATC

Barnet fick sin frukost 06.30 imorse, stolt mor.

I övrigt har dagen bestått av min första riktiga Tupperwaredemo och SATC (filmen alltså). Demon gick väl bra med tanke på hur nervös jag var. Nu kan det bara bli bättre!

Ska lägga mig och sova nu och vänta på att barnet (inte) vaknar.

Progress

Idag blev det frukost 05.45 för den lilla damen, imponerande! Den ömma modern har dock varit vaken halva natten, så hon är färdig att gå och lägga sig nu. Man ska ju passa på när barnet sover, sägs det ju. 

Jag och Maken har i vår Frasier-brist börjat se Big Love, säsong 2. Säsong 3 ska snart börja sändas Over There, så då måste man ju vara up to date. Det är en trevlig serie, välgjord och bra skådespelare. Det enda negativa är att manusförfattarna velat klämma in så många konflikter hela tiden, det blir aldrig någon tid för karaktärerna att hämta andan. Som tittare hinner man inte reflektera över vad som händer heller, innan det är dags för nästa Katastrof! Det positiva med att se andras elände är att man inser att man själv kanske har det ganska så bra ändå.

Helikoptern kommer!

Spralligt barn ligger under IKEAs babygym och gymmar på sitt sätt, dvs kvittrar och sjunger och käkar upp mjukisfigurerna. Helikoptern är särskilt populär!

I natt dröjde det till klockan halv fem innan barnet fick mat, och hon kunde nog ha väntat lite till, för så jättehungrig var hon inte. Nästa gång vaknade hon kvart i åtta, var vaken en timme och sov två. Även den ömma modern lyckades stjäla till sig en timmes sömn då, inte illa. Nu återstår fortfarande att kliva ur morgonrocken.

För övrigt har jag fått en iPod Touch, spännande. Återstår väl att se hur många år det tar innan jag behärskar alla nya funktioner och program  :)

Konstigt barn

Kanske skulle skriva något vettigt också. Jag förstår mig fortfarande inte på barnets tider, även om jag verkligen försöker. Ta idag som exempel: Hon vaknar för nattmålet 01.30, äter snabbt och somnar om. Vaknar nästa gång 06.17, mat och somnar om. Sover till 07.30 (egentligen borde jag väl ha hållit henne vaken till 07.30 istället för att låta henne somna om? men orka) då det är mat igen, andra sidan. Hon är vaken till 09.30 och sover sedan till 11.30. Nu har hon varit vaken en timme, fått mat två gånger och är redan jättetrött. Sova igen? Trodde hon skulle orka vara vaken en timme till minst, men det verkar visst inte så. Ska bädda ner skrikhalsen i vagnen och ta en promenad i det vackra men kalla vädret. Thermobrallor is da shit, plötsligt är det kul att vara ute även i sånt här väder  :) 

Scheman och motvilliga promenader

Nu ska jag samla mig och skriva lite igen. Har inte riktigt haft ork eller lust på ett tag. Inte tid heller, Bebis har varit så grinig när hon varit vaken så hon har bott på Makens eller min arm. De stunder hon sovit har inte varit så många heller, så jag vet inte när jag skulle få tid att skriva.

Jag har funderat väldigt mycket på A:s schema. Ett tag, runt jul, släppte vi det helt eftersom hon var så vansinnigt grinig och inte visste vad hon ville. Ena dagen släppte hon knappt bröstet och ville äta hela tiden. Dagen efter, lagom till jag lagt mig till med jättetuttar, åt hon knappt alls. Nästa dag ville hon ha mer mat men då fanns det inte så mycket och och så vidare. 

Nu äter hon faktiskt bättre och det beror väl också på att vi är hemma igen och de vanliga rutinerna är på plats, dvs inget spännande händer alls. Och det är så skönt! Tänk när man var ung, rastlös mamma och for med ungen hit och dit för att gå på amningscafé, träffa vänner och släktingar och allt möjligt. Nu går jag ogärna utanför dörren, om det inte ska promeneras då förstås. 

På tal om det har jag faktiskt varit så duktigt att jag varit ute både igår och i förrgår på prommis, med toda la familia dessutom. Skulle man säga att de var överentusiastiska inför att vara ute och gå i en timme, skulle man väl inte helt hålla sig till sanningen. Maken och äldsta dottern var mest skeptiska, även om den ene av dem dolde det bättre än den andre  :)  Första dagen iaf, andra dagen kom han på att kunde ta med sig kameran och ta lite kort under vägen! Då blev det med ens intressantare. Lurade mig att ta en kortare väg gjorde han också, med motiveringen att vi borde gå mer i solen för att få bra bilder :)

Schemat igen då. Vi började ju på ett nytt schema innan jul som först funkade jättebra och sen inte alls. De senaste dagarna har nya tendenser i rutinerna börjat ta form... en del bättre, en del sämre:

23-24 Ibland (som i natt) vaknar vi redan såhär dags för att käka lite (en portion)

03.00 Vaknar, jättehungrig, får en portion mat, somnar om meddetsamma. Bajsar inte lika ofta nu så oftast kan jag bara rapa henne och sen lägga henne i sängen igen. Vaken kanske en kvart.

06.00 Vaknar, jättehungrig, får en portion mat, somnar om. Vaken kanske en kvart

08.00 Vaknar igen. Inte så hungrig, kan busa ett tag med mig och Maken i sängen innan det bjuds på mat kanske 08.30. Inte så hungrig dock, måste nästan trugas. Nästa portion ca 09.30. Somnar ca 10.

Såhär såg det ut idag iaf. En del dagar har hon fått mat, ny blöja och mera mat mellan 8-9, somnat om och sedan sovit till 10.30. Inte så himla bra att hon sover så mycket på förmiddagen, men vad gör man om man är supertrött och bara vill sova? Jag har naturligtvis också sovit där mellan 9-10.30, eller så har vi passat på och för en gångs skull inte ätit i skift utan fått en frukost i lugn och ro.

Jag känner att något måste verkligen hända med nätterna. Vi, föräldrarna sover illa och hon, barnet, är också trött på dagen. Troligen för att hon vaknar så ofta, aldrig sover hon mer än 6 timmar i sträck. Den bistra sanningen, om man tittar på hennes tider, är väl att hon har vridit på dygnet. Hon sover bort nästan hela förmiddagen och äter både en och två gånger under natten, ibland ett helt mål (=två portioner) varje gång. Nog borde hon väl kunna sova lite längre på natten om hon åt lite mer på dagen, inte sant? 

Få se hur mycket hon ätit so far idag då: Räknar man kl 03 och kl 06 som ett mål så är det första målet. Andra målet började kl 08.30. Tredje målet blir då 11.30, fjärde 14.30 och det femte 17.30. Troligen är hon lite kvällstrasslig på kvällen, så hon sover kanske till 18-18.30 och får det femte målet 18.30 istället. 19.30-20 borde hon vara fullmatad och redo att sova gott. Ska testa ikväll att lägga henne i sängen och försöka vagna henne när hon vaknar frampå småtimmarna. Går det, så går det och vice versa  :)

Diverse

Här är jag igen, efter en tids frånvaro. Julen tillbringades i Norrland, som sagt. En vit och trevlig jul :)

Äldsta dottern är sysslsatt med att göra kroppkakor, den yngre ser på tv, maken ser också på film fast på iPoden, lill-Skruttet ligger och sover. Själv förbereder jag mig för att ringa en massa samtal = inte min favvosyssla. Har jag tur vaknar barnet så jag kan skjuta upp det till imorgon  :D

Hon sover för övrigt bra nu och somnar själv. Vändpunkten kom när jag började hänga en filt framför öppningen på barnvagnen och senare över spjälsängen. Enkelt men genialt.

Jaha

Portersteken blev smaskelimums! Kan rapporteras från husmorsträsket. Även om det i det här fallet var Maken som lagade. Heder åt honom.

Själv kämpar jag med hungrig bebis på natten. Inatt = sex timmars obruten sömn för Skruttet. Vad är det, ingenting! :(  Istället sover hon massa timmar på förmiddagen. Imorse sov hon kl 7-10. Jag har försökt att amma oftare, ge smakportioner av kokt potatis/morot, ge gröt eller banan (inget smakade). Hon vill bara ha mjölk och på den verkar hon inte kunna sova hela natten. Jag vill sova ut NU, buhuu  :(

Tror jag ska ta bussen in till stan och tröstshoppa lite. Får passa på så länge man åker gratis.

Niad = en ära?

Berättade jag att jag blev niad på mitt senaste cafébesök? Chockartat :S 
Undras hur de tänker då? Kvinna med barnvagn = troligen i 35-årsåldern = bäst att säga ni annars hötter hon med käppen åt mig? 

A sov väl ganska ok i natt. Vaknade till vid 21 och fick lite påfyllning i maggen, sedan sovs det till 03? Tror jag. vagnade, somnade om. Vaknade vid 04? Dito. Kvart i fem tyckte jag att det kanske var lika bra att hon fick käk, och så blev det. Somnade om efter en portion, tog max en kvart från uppvak till sömn igen. 
Ställde klockan på 07.00 (schemalagd väckning = applåder till mig!), gav mat och en timme senare sov hon igen. 

Jaha, nu har jag letat efter en bild i över en timme, utan att hitta den. Hittade massa bröllopsbilder som systern tagit istället, good enough. Nu ska jag leta upp mat, hoppas det inte tar lika lång tid.

Långa natten

Åh, måste ju rapportera om den gångna natten! Lilla Bebisen somnade ca 20.00 och sen sov hon till halv två-två. Efter en riktigt lång stunds vagnande (säkert inte mer än 10 minuter, men allt känns som en evighet på natten) somnade hon om. Vaknade efter kanske en timme igen, vagnades, somnade om. Sen är jag lite osäker på tiden, men antingen 03.40 eller 05.40 vaknade hon nästa gång och då tyckte jag nog att det var dags för mat. Efter bara en portion somnade både hon och jag och sov vidare till 07.40! 
Det låter kanske inte så mirakulöst, men det känns som att vi är på god väg mot en 11-timmarsnatt. Att hon vaknar på småtimmarna tror jag bara är vanans makt, hon är egentligen inte hungrig men har blivit van att vakna då och därför gör hon det. Gaser i magen gör nog sitt till också, inatt när jag vagnade vid tvåtiden pruttades det friskt varje gång hon vände på sig. Minifom igen kanske?

Nu sover hon sin morgonsömn sedan en timme tillbaka. Egentligen borde jag kanske väcka henne så hon kommer rätt i tid (andra målet = kl 10), men det känns som att hon blir så grinig och orolig när hon inte får sova ordentligt. Kanske väcka 10.30, då har hon sovit 1 tim 15 min iaf.

Ännu mer

Värst vad jag frossar i blogginlägg nu då! Antar att jag tar igen några dagars stilltje på den fronten. Lyssnar på "Wolfgang Amadeus Mozart radio" på lastfm.se. Mycket trevligt, barnet somnade bra till de gamla gubbsen. Snuttefilten förstås, den har jag ju inte berättat om? Det började som en slump med att jag smekte A över kinden när jag skulle natta henne. Hon vände munnen mot min kupade hand och blev hux flux helt stilla! Låg där och liksom andades i min hand, helt avslappnad. Somnade på ett kick.  Nästa gång jag nattade henne tog jag en trasa och lade över hennes axel och fram över kinden och munnen. Även om hon skrek först började hon sedan dra trasan mot munnen och först suga på den lite för att sedan bli stilla och somna.  Nu är det en etablerad terapi att när hon ska sova får hon antingen en Snuttefilt eller någon annan trasa lagd över axel och kinden, halvt över munnen. Ligger hon i vagnen drar jag några tag om hon skriker, annars inte. Somnar jättefint! *stolt*

Långpannans förbannelse

Avslutade förra inlägget med att berätta om min och dotterns kakbak. Well, det blev en hel del kaka om man säger så. Receptet kom från "Långpannans lov" och vad jag inte tänkte på var att recepten i den bakboken är tänkta för ett helt kyrkkaffesällskap! Helt glatt struntade jag i varningssignalerna som "8 ägg, 12 dl socker" skickade ut. Resultatet är en hel långpanna kladdkaka och troligtvis 25 kgs viktuppgång, för att inte tala om all magknip  :(

Om det är kladdkakans fel eller inte, men idag har vi haft en dag med helt aviga tider. En liten tjej har fått för sig att vakna 02.30 på nätterna. Mindre lustigt tycker hennes mor, med tanke på att hon vaknade runt fyratiden så fint för bara några veckor sen. Inte så många timmars skillnad, men det gör mycket för sömnkvaliteten. 
Nästa gång vaknade hon 6.15 som vanligt, men sen började det gå snett. Istället för att somna vid åtta blev klockan över 9, och då först efter att jag henne en ny omgång mat. Klockan 11 vaknade hon och fick påfyllning och sen var hon vaken till 13.30. Mer mat vid16 och sen vid 18. 19.30 somnade hon, efter att ha skrikit en god stund innan hon fick i sig den sista omgången mat. Klassiskt kvällstrassel med andra ord. 

Nu är maken iväg och hämtar små scouter. Själv sitter jag här och idisslar kladdkaka.

Bebis på äventyr

Jaha, upphåll i bloggandet i flera dar, jag har nästan fått lite abstinens. Helgen tillbringades i Stockholm, eftersom min syster skulle göra sitt gesällprov och behövde hårmodeller. Självklart ställer då hela familjen upp, alla utom jag och Bebisen var modeller. 
Resa hela vägen till Stockholm och sen sova borta med en liten bebis kändes ganska nervöst, men det gick faktiskt väldigt bra. Först hade jag tänkt den gamla vanliga budgetvarianten med vandrarhem, men sen ångrade jag mig och vi bokade en natt på hotell istället. 
-Hur gick det då med mat- och sovrutinerna på resan, lyckades ni hålla dem?
Både ja och nej, det är ju svårt att hålla vakentiderna när man åker bil. Skakandet söver den piggaste bebis :)  Mattiderna var väl inte helt bra de heller, nån gång blev det två timmar istället för en mellan matningarna. Jag försökte att i vilket fall hålla ordning på hur många mål hon fick i sig per dag, hade hon fått fyra mål när hon somnat för kvällen kunde jag slappna av i vetskapen om att hon fått det hon behövde. Däremot blev det ju knasigt på kvällarna, både lördag (på hotellet) och söndag (när vi kommit hem) blev klockan 21-22 innan hon somnade. Man skulle ju kunna tro att när hon somnar senare skulle hon vakna senare, men det är snarare tvärtom. Lördag natt somnade hon 22 för att sedan vakna kl 2, 4 och 7.30. Mysigt värre  :(
Sammantaget blev det iaf klart godkänt, tiderna hölls inte helt men hon sov faktiskt minst två timmar mellan de flesta målen.

Promenadutmanad!

Idag har det varit ett riktigt ruskväder här. Trots detta har jag varit hurtig nog att promenera i nästan en timme. Jag känner mig lite utmanad av min vän som promenerar ibland flera gånger om dagen med sin son. Kan hon, så kan jag! :)

I övrigt har det varit en ok dag. Matat vid 6, 10 och 14 hittills idag, då det är jag jättenöjd med. Sovit har hon gjort i först två och sen tre timmar, och nu sover hon igen sen en knapp timme. Vaknar hon om en timme borde hon kunna somna för natten vid 20. Tänk om hon kunde sova 20-04 eller 05 sen, det vore så skönt. Får inte missa badet idag, det tror jag gör henne gott att få trötta ut sig med lite simtag  :)  Storasystrarna gör dessutom allt för att få hjälpa till, så det kan ju vara nåt att sätta dem i arbete med. 
Den yngre av dem har btw cyklat till affären för att panta flaskor och handla ägg och mjöl. Jag hade visst lovat att vi skulle baka idag!

Vilse i skogen

Egentligen borde jag inte skriva när jag är såhär trött, men jag känner att jag måste passa på. Imorgon kommer det att gå i ett och sen åker vi till Stockholm tidigt på lördag morgon. 

Vi har haft en bra dag idag, med några undantag. Dagen började lite dumt, Agnes vaknade vid 4 och ville bara ha ena bröstet. Efter ihärdigt och fruktlöst trugande lade jag tillbaka henne i spjälsängen med lampan tänd, tanken var att hon skulle ligga där och bli lite hungrig. Inget sånt hände, däremot somnade jag sittandes i sängen. Så bra man sover då, sittandes och lampan tänd och med ett jollrande barn intill! Eller inte. 
Nåväl, 6.15 vaknade vi iaf. Lyckades äta bra och hålla vakentiden två timmar. Nästa mål10.15 och vid den efterföljande sovstunden var det dags för dagens promenad. Jag hade repat mod efter gårdagens urfegande i elljusspåret och gick på'n igen! Lite väl energiskt kanske. Efter en timmes promenad var vi längre från hemmet än nånsin, och jag tvivlade på att vi skulle komma hem före midnatt. Just när jag kände mig som mest borttappad och funderade på vilket träd jag skulle krama, tog skogen slut och vi var i ett villaområde! Hurra, hurra  :)
Trött som jag var (och fortfarande vilse även om jag visste i vilket villaområde vi var) letade jag upp närmaste busshållplats och tog bussen hem. Pinsamt nog var jag bara två stopp hemifrån...

Resten av dagen blev lite stressig och knasig för lilla A. När vi kom hem blev det mat vid14 och sen fick jag stressa iväg till stan innan min kompis M kom på besök. Mycket besök på senaste tiden, och jag gillar't. 
Dumt nog somnade bebisen i bilen när vi for till stan, och sen sov hon inte sina två timmar som hon skulle. Redan efter en timme vaknade hon och sen blev det mat 17.30. Nu ligger hon i spjälsängen och funderar på om hon ska sova eller inte.

The Royal We

Vi (det kungliga vi), aka Bebisen har börjat med några nya och förtjusande vanor. För det första så har vi börjat somna på rygg i spjälsängen, no buffning, nothing... bara sömnig bebis som somnar där hon är. För det andra har så har Bebisen börjat somna i spjälsängen...
Nä, men skämt åsido. Jag är helt överlycklig över detta nya och fascinerande! Att hon sover i spjälsängen igen och inte bara i vagnen, och att hon inte behöver vagnas till sömns. Just nu ligger hon i vagnen och sover, jag bara lade henne på mage där och hon somnade så fint så fint  :D
Kanske har det med att göra att hon börjat intressera sig för den lilla mobilen som hänger ovanför spjälsängen. Hon kan ligga länge där och bara titta och titta. Igår kväll låg hon så i nästan en timme, och när hon började skrika gick jag bara in och vände henne på mage och sen somnade hon. Fina, lilla Bebisen!

Jag fick för övrigt sova en hel natt utan att väckas, även om det inte riktigt var meningen. Bebisen somnade inte förrän 22 igår kväll, och då blev ju även morgonen lite förskjuten. Kvart i sex vaknade hon, och då är det ju nästan dags att gå upp även för föräldrar. Efter att ha ätit från båda brösten (hurra!) somnade hon halv åtta och har sovit sen dess.

Dear catastrophe waitress

Vi fortsätter där jag slutade i förrgår. Agnes sov till 16.30, vaknade och fick mat, enligt modellen. Kl 18 åkte vi, jag och alla tre flickorna till grannkommunen (eller nåt ditåt). De stora flickorna lämnades hos sin far och jag for och hälsade på en vän. Vi var där i ca två timmar, från 18.30 till 20.30. A vaknade när vi kom dit och sov alltså bara en knapp timme, och så var cirkusen igång. Mat, skrik, lugn en liten stund, läggas i vagnen men med enbart mer skrik som resultat osv osv. Det kanske hade gått bra om det inte varit för min bristande, för att inte säga fullkomliga avsaknad av förmåga att göra mer än en sak samtidigt. Hålla igång en konversation kan ibland vara på gränsen till vad jag klarar av, och få en bebis att sova samtidigt övergick uppenbarligen min förmåga. Såå tråkigt, eftersom det var ett besök som jag sett fram emot hela veckan  :(
Till slut kände jag att jag var tvungen att åka, så att den gallskrikande ungen skulle kunna somna någon gång. I bilen somnar hon ju alltid, liksom. Typ. Fast naturligtvis inte nu då. Vi var nästan hemma då stora hungerskriket drog igång. Jag fattade ingenting, ungen hade ju hängt vid tutten hela kvällen. Men hade hon sovit då, eller ätit? Näpp, såklart inte. Hon hade bara lyckats arbeta upp en riktigt präktig övertrötthet och hunger, vilken underbar kombo. Kvällen avrundades med ett härligt skrikkalas, lillan skrek och fick bröstet omväxlandes... inte förrän nångång efter tolvslaget somnade hon, utmattad. Jag säger bara: Är det såhär folk har det, då förstår jag att man inte skaffar fler barn.

Jag borde kedja fast mig vid spisen

Eller iaf i hemmet. Så fort jag åker iväg på nåt, faller alla rutiner huller om buller till marken. Dumma mig, jag borde verkligen ha lite mer respekt för de rutiner jag försöker upprätta.
Idag var det Öppna förskolans fel. Natten var jättebra med sju timmars sömn, från 22 till 05. Jag väcktes 08 av mannen i huset, och vi käkade frukost ihop till ännu ett avsnitt eller två av "Frasier". Ca 08.30 vaknade lilla A, och fick mat som vanligt. Hon har varit lite strulig nu när det gäller att somna, men 10 sov hon iaf efter en stunds vagnande. Vi åker buss till Öppna förskolan, lillan sover. 10.30 vaknar bebisen, är först ganska lugn men ca 11 får hon mat igen, men vill inte sova. 12 är vi hemma igen, och då blir det mera mat. Försöker söva i vagnen, men hon vill inte riktigt komma till ro. Tar upp henne och ger en slurk till. NU somnar hon äntligen, men klockan är nu 13-13.30. 

Får se om hon sover en stund nu, till 16.30 kanske? Det vore ganska bra, eftersom vi ska åka till stora flickornas pappa 17.30 och hon kommer att somna i bilen då. Fast då blir det bara en timmes vakentid, kanske 16 istället? Iofs har hon missat nästan hela sin sovtid på förmiddagen, så hon kanske behöver sova. Hmja, vi får se vad hon hittar på  :)