Tjejgrejer vs. killgrejer

Idag diskuterade Emma sin kusin och bäste vän, Victor. Han har konstiga åsikter om tjejer, tycker hon. Enligt uppgift tycker han att tjejer måste ha kackerlackor som viskar i deras öron på natten och får dem att tycka om konstiga saker, som klänningar, långt hår, nagellack och sånt. "Men det är ju faktiskt fint!" sa hon, lite upprörd.
"Tänk på killar då, de måste ha spyflugor som viskar i deras öron på natten så att de tycker om saker som bar överkropp, tatueringar på hela armarna så de ser ut som en... vägkarta. Och flat (rakad) skalle!"

Bara så ni vet det grabbar!

Fromme Pikachu

Hade ett långt, och bitvis väldigt tungt samtal med Emma en kväll i vintras. Hon var så ledsen över allt hon gjorde fel, grät och talade om att hon kände sig som ett monster. Jag tröstade så gott jag kunde, och så talade jag om för henne att det finns nån som alltid älskar henne vad hon än gör, och som alltid förlåter henne för allting. ”Vem då?” undrar hon. Jag svarade att det är Jesus. ”Jaha” svarar hon då, ”jag som trodde det var Pikachu” (hennes älsklingsgosedjur). Här har jag svårt att hålla mig för skratt, men värre blir det. Emma börjar rada upp deras inbördes olikheter: Jesus är ju smal, och Pikachu är tjock som en boll... Jesus är ganska blek, och Pikachu gul... Jesus har normala öron och Pikachu har långa som hänger ner till marken och så vidare. Man kan tydligt se vem som inte har gått i söndagsskola... där var svaren på alla frågor Jesus, enligt min vän pastorn.

Puss på Klimpen!

Igår satt vi och tittade på ett avsnitt av Bert (efter böckerna av Jakobsson/Olsson), jag, Thomas och Emma. Lillasyster tillbringade helgen hos moster i Stockholm, men det är en annan historia. Vi tittade i alla fall på Bert, avsnittet hette "Klimpen - min allra bäste vän" eller nåt i den stilen. Det börjar med att Bert (som vanligt) drömmer om att han pussar på en tjej... ja, han ska till och med gifta sig den här gången. Han står framme vid altaret, lyfter på slöjan och ska just till att pussa den urgulliga tjejen när han får se att det är inte hon utan Klimpen, klassens bråkstake! Bert börjar skrika högt och Klimpen liksaå.
Jag kommenterade att han ofta drömmer om att han pussar Klimpen, och det kanske slutar med att det blir Bert och Klimpen som blir ett par, vem vet liksom? "Jaså" säger Emma, "du menar som homosexuella?" Eh, ja... svarar man då... lite överrumplad över kunskapsdjupet hos 11-åringen.

Lite nytänk

Jag har funderat en del på vad jag ska göra med min blogg, den känns inte så välanvänd... den är faktiskt som ett klädesplagg man köpt nån gång, varit sjukt nöjd över men sen inte använt så mycket som man trodde, eller nästan inte alls. Den hänger i garderoben, oanvänd, och kastar sorgsna och anklagande blickar på en när man öppnar dörren.

Det kan bli så att jag koncentrerar mig på att försöka publicera väl valda ord från de yngre medlemmarna av familjen. De brukar ha en hel del på hjärtat, om man säger så.


Imorse när jag väckte Emma berättade hon att hon "drömmer så vrickade drömmar, som man inte ens kan beskriva", och att hon "brukar leva sig in i sina drömmar så mycket" (för det gör man normalt inte när man drömmer?).
Vidare var hon väldigt trött, eftersom hon legat vaken halva natten och läst "Berts bryderier". Tanken är att hon ska läsa dem alla, den sista boken först och sen bakåt. Logiskt? Vi pratar om Emma här, glöm inte det.

Förra veckan var hon för övrigt mycket irriterad på den nye läraren i klassen. "Han stör mig när jag vill vara ifred och inte prata med någon", ja jo, det kan man ju tänka sig att det kan vara tufft. "Ibland går han bort till kylskåpet (som de har i sitt klassrum), tar fram en morot OCH BÖRJAR KNAPRA PÅ DEN!" (mycket upprörd Emma). "Jag har minsann fått lära mig att äter, det gör man bara på bestämda tider!" (sagt med armarna i kors över bröstet).
Vad ska man säga, dagens lärare verkar inte ha fått nån uppfostran alls.