Imorgon åker vi alltså till makens familj. Det ska bli roligt men jag är hyfsat nervös också. Första gången jag/vi kör husbil och så 56 mil på jungfrufärden. Nåväl, det går säkert bra. De stora flickorna är så förtjusta inför tanken på att sova i husbilen, fick de bestämma skulle vi nog vara ute en månad :)
Det känns som att trots att det strular med A:s schema, är det alltid nån del som fungerar när nåt annat skiter sig. Nätterna har blivit så knasiga, nu vaknar hon efter bara 4-5 timmar och oftast mer än en gång per natt. Istället har dagarna funkat mycket bättre! Inget skrik alls idag, ett två timmars- och ett tretimmarssovpass. Mat var fjärde timme, inte oftare. Ett par gånger har jag t.o.m. fått väcka henne.
Spännande att se hur det blir på resan. På återseende om en vecka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar