Och träningsvärk har jag också

Så här sitter man igen i sena timmen och skriver. Har maratonskrivit i familjelivs forum de senaste dagarna, så jag känner mig helt slut. Anna Wahlgren och hennes Sova-hela-natten-kur har hamnat i blåsväder och jag har gjort vad jag kan för att försvara och reda ut begreppen. De första trådarna har så hatiska så där var ingen idé att öppna munnen överhuvudtaget. Tråden jag skriver i nu har blivit riktigt sansad, så där kan det faktiskt komma frågor från människor som är ärligt intresserade och lyssnar. Kanske inte håller med, men är nyfikna. Det blir så mycket roligare att skriva då (och framförallt meningsfullt).

Igår var man på Spa, jobbet bjöd. Maken tog hand om Bebisen och jag var ifrån henne i hela nio timmar, det längsta hittills. Jag njöt verkligen av dagen (förutom att vara utan Lillan, det skaver alltid lite i hjärtat) på alla sätt. Resan dit genom det vackra, kuperade landskapet helt klätt i försommargrönt. Att få testa lite nya motionspass (qi gong och pilates), simma i utomhusbassäng, bada ångbastu med mera. Halva nöjet var nog att träffa arbetskamraterna också, det är så sällan man hinner prata ordentligt och nu har jag dessutom inte jobbat med dem på snart ett år heller. Tiden går så fort. Jag fick höra diverse skvaller om turbulens i ledningen, oväntade uppsägningar och nya graviditeter. Jag vet inte vad som hänt, det verkar vara någon grav-smitta som går på mitt jobb. Under 2008 och 2009 har fötts och kommer att födas sammanlagt fem barn. Visserligen är vi många anställda och många kvinnor (ca 40), men medelåldern är hyfsat hög, för att inte säga ca 40-50+. Alla fertila kvinnor verkar således ha fått för sig att föda barn samtidigt. Man tycker ju att vi kunde ha diskuterat det här lite sinsemellan och delat upp oss.

Idag fyller Lill-Pluttan 9 månader, grattis till henne! Hon stod dessutom på riktigt för första gången igår. Jag fick naturligtvis inte se, men Maken och hemmavarande storasystern berättade. Ska bli spännande att se hur länge det dröjer innan hon släpper taget och stapplar iväg på egna ben.